Din varukorg
Från vårt svenska lager till din dörr på 
TENS skickar milda elektriska impulser genom elektroder som kan blockera smärtsignaler och stimulera kroppens egna smärthämmande system. Det kan vara hjälpsamt vid ryggvärk, artrosrelaterad värk, nacksmärta eller spänningshuvudvärk. EMS ger rytmiska muskelsammandragningar som stödjer rehabilitering efter skada, minskar muskeltrötthet och hjälper svaga muskelgrupper att aktiveras igen.
Många kombinerar elterapi med kompressionsstöd, värmebehandling eller stretching för bästa resultat. Lägre frekvenser och korta pass passar ofta bra vid ömma leder och vardagsbesvär, medan kortare intensivare program kan användas vid muskeltrötthet och återhämtning. Följ alltid produktens manual för placering av elektroder och val av program.
Vad är skillnaden mellan TENS och EMS? TENS är transkutan elektrisk nervstimulering som riktas mot nerver för smärtlindring. EMS är elektrisk muskelstimulering som aktiverar muskler för styrka, cirkulation och återhämtning. TENS används främst vid värk och muskelspänningar, medan EMS används vid muskelrehabilitering, aktivering och kompletterande träning. Många apparater har båda lägena så att du kan växla efter behov.
Vad hjälper TENS och EMS mot? TENS kan lindra smärta i rygg, nacke, axlar och knän samt dämpa spänningshuvudvärk. EMS kan stärka muskler efter skada eller inaktivitet, påskynda återhämtning och öka blodgenomströmningen i ett område. Båda metoderna fungerar bäst som komplement till rörelse, god arbetsställning och eventuell rehabilitering.
Kan man använda TENS och EMS under graviditet? Under graviditet bör TENS och EMS endast användas efter rådgivning med vården. Elektroderna får inte placeras över magen under graviditetens gång. EMS bör inte användas över mage eller ländrygg under graviditet. Vid osäkerhet, rådfråga barnmorska eller läkare innan du börjar.
När ska man inte använda TENS och EMS? Undvik användning om du har pacemaker eller implanterad defibrillator, svår hjärtrytmrubbning, epilepsi med risk för anfall, känd tumör i behandlingsområdet eller infekterad eller skadad hud där elektroderna placeras. Applicera inte över halsens framsida, nära ögonen eller över bröstkorgen vid hjärtproblem. Avbryt behandlingen vid obehag och sök medicinsk rådgivning vid minsta tvekan.
TENS skickar milda elektriska impulser genom elektroder som kan blockera smärtsignaler och stimulera kroppens egna smärthämmande system. Det kan vara hjälpsamt vid ryggvärk, artrosrelaterad värk, nacksmärta eller spänningshuvudvärk. EMS ger rytmiska muskelsammandragningar som stödjer rehabilitering efter skada, minskar muskeltrötthet och hjälper svaga muskelgrupper att aktiveras igen.
Många kombinerar elterapi med kompressionsstöd, värmebehandling eller stretching för bästa resultat. Lägre frekvenser och korta pass passar ofta bra vid ömma leder och vardagsbesvär, medan kortare intensivare program kan användas vid muskeltrötthet och återhämtning. Följ alltid produktens manual för placering av elektroder och val av program.
Vad är skillnaden mellan TENS och EMS? TENS är transkutan elektrisk nervstimulering som riktas mot nerver för smärtlindring. EMS är elektrisk muskelstimulering som aktiverar muskler för styrka, cirkulation och återhämtning. TENS används främst vid värk och muskelspänningar, medan EMS används vid muskelrehabilitering, aktivering och kompletterande träning. Många apparater har båda lägena så att du kan växla efter behov.
Vad hjälper TENS och EMS mot? TENS kan lindra smärta i rygg, nacke, axlar och knän samt dämpa spänningshuvudvärk. EMS kan stärka muskler efter skada eller inaktivitet, påskynda återhämtning och öka blodgenomströmningen i ett område. Båda metoderna fungerar bäst som komplement till rörelse, god arbetsställning och eventuell rehabilitering.
Kan man använda TENS och EMS under graviditet? Under graviditet bör TENS och EMS endast användas efter rådgivning med vården. Elektroderna får inte placeras över magen under graviditetens gång. EMS bör inte användas över mage eller ländrygg under graviditet. Vid osäkerhet, rådfråga barnmorska eller läkare innan du börjar.
När ska man inte använda TENS och EMS? Undvik användning om du har pacemaker eller implanterad defibrillator, svår hjärtrytmrubbning, epilepsi med risk för anfall, känd tumör i behandlingsområdet eller infekterad eller skadad hud där elektroderna placeras. Applicera inte över halsens framsida, nära ögonen eller över bröstkorgen vid hjärtproblem. Avbryt behandlingen vid obehag och sök medicinsk rådgivning vid minsta tvekan.
